Stålet glöder, bränner mot hans hand när han sakta känner på svärdets egg. Han lämnar mörkret och möter solens strålar, ljuset gör ont i hans ögon, men det måste ske nu. Han kan inte vänta längre, tillfället får inte glida honom ur händerna, hon är nära och de ska mötas. Den oroliga sömnen har gjort honom till en nattens varelse, en sådan som skrämmer, förgör och lämnar tystnad efter sig.
I månader har de planerat att ses, hon den vilda och oberäkneliga, han den hårda och hemliga. De passar perfekt för varandra, avlade under samma fullmåne, förskjutna av sina medmänniskor, omöjliga att anpassa sig till den normala världen.
Under den uråldriga eken träffas de, han pressar svärdet mot hennes hals innan han lägger det åt sidan och omfamnar henne. Hon känner ett lugn i hans armar, ingenting kan göra henne något ont och rubba balansen. När han kysser hennes blodröda läppar börjar slutet på deras förening.
Händer smeker över de törstande kropparna, varma händer enbart till för att skänka njutning, deras själar har flätat sig samman, fastnat för evigt. Hennes saft gör honom våt, blodet rusar i ådrorna, han smakar, dricker och stönar av välbehag. När hon suger in hans hårda kuk i sin mun försvinner han bort, blicken blir suddig, allt snurrar. Han sätter sig, drar henne över sig och hennes fitta omsluter honom. Sakta rider hon, de andas mot varandra, deras lust är djurisk.
Deras flytande gift blandas när han fyller henne helt, för en stund står tiden stilla, de återvänder till verkligheten, tystnaden.
Han kysser hennes hals innan han tar upp svärdet, hon ler när han genomborrar hennes hjärta, en tår faller på hans kind innan han gör henne sällskap. Tillsammans för alltid, fåglarnas kvitter bryter tystnaden och vinden för dem bort. Långt bort…
Inlägg
Grymt bra skrivet!! Trevligt med lite nya bloggar att läsa - svårt att hitta såna man fastnar för direkt! :)
SvaraRadera